KarlKaizer

Goddagens, jag börjar bli kass på att skriva i denna. En veckas återkommande  inlägg har blivit till månader. Jag ska bli bättre, någon gång. Inte för att många läser men.. Ändå.  =)

Jag har tänkt på det hör med folk som dör. Eller rättare sagt efteråt.
Det är egentligen rätt knepigt att folk kan verkligen bli ÄLSKADE av allt och alla efter sin död. Egentligen är det kanske inte så konstigt, man förlorar något eller någon som man alltid trodde skulle finnas där.
Döden kommer alltid att komma, frågan är bara när. Därför borde folk tänka på det och fundera på hur de nu behandlar folket de umgås med. Man ska faktiskt leva varje dag som om det vore ens sista, för det kan det vara.

Ett litet snedsteg, ett misstag, en skitsak. Alla har de någon gång varit dödorsaker.

Älska de som du har bredvid dig nu, sörj dem när de är borta, gå vidare.


Paj ut // Karl Kaizer.